Styret i Artaria

Styrelseskicket
Det Artariska riket styrs av Högrådet, Storrådet och Riksrådet. I dessa råd sitter representanter för de mäktigaste adelsätterna och kyrkan. Resten av det artariska folket har inget politiskt inflytande överhuvudtaget.

Högrådet:
Detta är det mäktigaste rådet och består av 23 personer. Här sitter de 12 hertigarna (adel) samt överpatriarken och de 10 patriarkerna (kyrkan). Högrådet beslutar om de stora och övergripande frågorna som t ex relationerna till andra länder, krig, förordningar (dvs. hur lagarna ska tolkas), ändringar av länsgränser och vilka som ska utses till grevar eller baroner. Högrådet fungerar även som landets högsta domstol. Ingen lajvare får spela någon ur Högrådet.

Storrådet:
Detta är ett råd för de mäktigaste adelspersonerna. Här sitter de 12 hertigarna samt alla adelspersoner som äger minst ett slott.

Just nu innehåller storrådet 71 (eller 72) medlemmar men det kan variera beroende på hur många som är berättigade till en plats. Storrådet sköter skatteförändringar och hertigarnas skatt till kyrkan, den allmänna kassan, dvs. rikets gemensamma statskassa.  
De föreslår även lagförändringar till riksrådet.
Med andra ord är Storrådet adelns högsta egna råd. Parallellt med storrådet så har kyrkan sitt ”råd”.

Riksrådet:
Dess uppgift är att rösta om de lagförslag som storrådet lägger fram. Riksrådet kan däremot inte komma med egna förslag. De kan föreslå förändringar men då måste förslaget gå tillbaka till Storrådet som beslutar om de accepterar förändringarna eller inte.

Högrådet har rätt att strunta i det som storrådet och riksrådet beslutat, men det ska mycket till för att de verkligen ska göra det. 

Rådet består av de mäktigaste inom adeln. Om vi räknar bort de 30 översteprästerna, som också finns med i Riksrådet så finns här med andra ord 231 stycken från adeln. De som sitter i högrådet, sitter inte i riksrådet. Det finns en logik i det då riksrådet beslutar om de lagar som högrådet sedan ska tolka till förordningar. Riksrådet består av 75-76 baroner (de utan slott) och drygt 84 titellösa inom adeln men som kommit in på grund av olika politiska, historiska eller ekonomiska anledningar. De lägre adelsgrupperna har väldigt stort inflytande. Notera även att Storrådets medlemmar sitter med i Riksrådet likväl vilket kan innebära att det ibland blir rätt intrikat.

Värt också att notera är att Riksrådet ibland har ganska dålig närvaro bland sina medlemmar då många i rådet är gamla.